Solenergi är basen i energiförsörjningen
Både fasader, tak och inglasningar förses med solceller av olika typer. Den beräknade årsförbrukningen av el är ca 120 000 kWh. Elen mellanlagras i batterier innan nyttjande. För att klara vinterhalvåret tänker man lagra energi i vätgas som konverteras till el och värme via bränslecell. Fordon kan komma att laddas med el om vi får stort överskott av energi.
För att hålla nere storleken på batteri- och vätgaslager optimeras energiförbrukningen på olika sätt:
– Klimatskal som möjliggör mindre än 20 kWh/m2 och år i energiförbrukning till uppvärmning och varmvatten.
– Vätskekylda solceller på tak ökar verkningsgraden och ger både el och värme.
– Rening och recirkulation av varmvatten och gråvatten krymper energibehovet för varmvatten med upp till 80%.
– Återvinning av värme vid elektrolysprocessen som gör vätgas (55°C värmer varmvatten sommartid).
– Återvinning av värmen i kylvattnet från bränslecellen (65°C värmer varmvatten vintertid).
– En högeffektiv värmepump blir hjärtat i värme- och varmvattenhanteringen.
– Säsongslagring av värmeöverskott i ett markvärmelager som kallas ASES.
– En hybrid av Termitventilation där marken förvärmer luften på vintern och förkyler på sommaren, och kräver minimalt med fläktdrift.
– Toalettspolning med vatten som värmts i en naturlig mikrobiologisk reningsprocess, och därför inte är kallt och i onödan värms upp i spolbehållaren.
– Behovs- och årstidsstyrning av uppvärmning.
– Möjlighet för de boende att själva kunna mäta och, i viss mån, styra sin förbrukning kommer att trigga sparreflexer (lägre boendekostnad).
– För driftsäkerhet sektioneras solceller, laddning och matning så att man inte blir utan el om någon del fallerar eller genomgår service.
