Så fungerar Vätterhem YEAH

Vätterhem YEAH är ett världsunikt bostadsprojekt som är helt självförsörjande på energi, vatten och avlopp. Husen blir de första och största i regionen som inte kopplas till kommunala nät.

Just nu planeras det för 44 självförsörjande lägenheter i kvarteret Slåttertiden 1 på övre Öxnehaga i Jönköping. För att göra relevanta jämförelser av både drift, boendekvalitet och byggnation planeras även två hus i standardutförande i samma kvarter.

Solenergi är basen i energiförsörjningen
Både fasader, tak och inglasningar förses med solceller av olika typer. Den beräknade årsförbrukningen av el är ca 120 000 kWh. Elenergin mellanlagras i batterier innan nyttjande. Förbrukningen kommer att ske dels genom 230V växelström (vanliga vägguttag), och dels genom 24V likström (t ex all allmänbelysning och vissa hushållsapparater, pumpar mm). För att klara vinterhalvåret tänker man lagra energi i vätgas som konverteras till el och värme via bränslecell. Fordon kan komma att laddas med el och tankas med vätgas från energisystemet om vi får stort överskott av energi.

För att hålla nere storleken på batteri- och vätgaslager optimeras energiförbrukningen på olika sätt:

• Klimatskal som möjliggör mindre än 20 kWh/m2 och år i energiförbrukning till uppvärmning och varmvatten.
• Vätskekylda solceller på tak ökar verkningsgraden och ger både el och värme.
• Rening och recirkulation av varmvatten och gråvatten krymper energibehovet för varmvatten med upp till 80%.
• Återvinning av värme vid elektrolysprocessen som gör vätgas (55°C värmer varmvatten sommartid).
• Återvinning av värmen i kylvattnet från bränslecellen (65°C värmer varmvatten vintertid).
• En högeffektiv värmepump blir hjärtat i värme- och varmvattenhanteringen.
• Säsongslagring av värmeöverskott i ett markvärmelager som kallas ASES.
• En hybrid av Termitventilation där marken för-värmer luften på vintern och för-kyler på sommaren, och kräver minimalt med fläktdrift.
• Toalettspolning med vatten som värmts i en naturlig mikrobiologisk reningsprocess och därför inte är kallt och i onödan värms upp i spolbehållaren.
• Behovs- och årstidsstyrning av uppvärmning.
• Möjlighet för de boende att själva kunna mäta och, i viss mån, styra sin förbrukning kommer att trigga sparreflexer (lägre boendekostnad).
• För driftsäkerhet sektioneras solceller, laddning och matning så att man inte blir utan el om någon del fallerar eller genomgår service.

Vattenförbrukningen väntas minska med upp till 75%
Genom att samla regn- och smältvatten från tak och hårdgjord mark tror YEAH-teamet att man kan klara vattenförsörjningen. Enligt preliminära beräkningar ska det gå, även ett torrt och varmt år som 2018, förutsatt att vattenreservoarerna är 390 – 410 m3 stora. Då klarar man ca 120 – 150 personers förbrukning utan nederbörd under tre månader. Förutsättningen är att vattnet renas och används igen. På grund av lagkrav på hushållsvatten med livsmedelskvalitet separeras dricksvatten (kök/tvättställ, ca 5% av förbrukningen i normalfallet) och hygien-vatten (badrum, tvätt och disk). Dricksvatten kommer från egen brunn, och köksavloppet (mycket fetter och annat skräp) avleds till toalettavloppet. Den egna brunnen fungerar dessutom som backup om regnvattnet inte skulle räcka till, och regnvattenreservoaren kan minskas i omfång. Rening och recirkulation av vattnet förväntas minska vattenförbrukningen med upp till 75%.

Detta klarar man med:

• Naturlig rening av nederbörd genom öppen dagvattenhantering och sandfilter i damm.
• Rening och recirkulering av allt hushållsvatten.
• Rening och recirkulering av allt toalettvatten (i egen sluten krets).
• Konstant digital övervakning av vattenkvalitet.
• Regelbunden provtagning av dricksvatten och hygienvatten.

Avloppsrening toalettvatten
Först avskiljs oönskat avfall i systemet; tops och dambindor m m, som ofta hamnar i toaletten. Därefter renas allt toalettvatten genom en naturlig men forcerad process (från toalettvatten till drickbart på mindre än ett dygn). Man tänker dock inte använda detta till hushållsvatten. Det recirkulerade toalettvattnet används till att spola igen, och till bevattning. Den forcerade naturliga processen lämnar inga rester och tar bort ca 90% av de medicinrester som kommit ut i avloppet.
Ingen slamtömning kommer att behövas.

Lågt klimatavtryck
Allt ovan minskar klimatavtrycket. Till det tänker vi använda klimatsmarta byggmaterial så långt möjligt. Dessutom vill vi forma arkitekturen för att på bästa sätt kunna ta tillvara resurserna på platsen. I stället för att bygga in teknik i redan tänkta hus, så anpassas husen till tekniken och platsen.
– Då blir det rätt från början, säger Patrik Svensson, Arkitekt på Yellon.

Sophantering
– Vi vill hitta de bästa tänkbara lösningar som går att genomföra med de förutsättningar som finns i Jönköpings kommun. Det vill vi göra tillsammans med June Avfall & Miljö, men vi har inte kommit igång med det arbetet ännu. På sikt vill vi minska avfallen och uppnå en renlighet i matavfallen runt 97 procent och för de andra fraktionerna minst 95 procent. Ett rent matavfall ger förutsättningar för biogas och minskade utsläpp. säger Thorbjörn Hammerth, VD på Vätterhem.

Social hållbarhet
– Vi vill skapa ett varierat boende som underlättar för människor att träffas, gärna över generationsgränser. Här ska man kunna göra sin bostadskarriär genom livets olika skeden. Hitta sin första lägenhet, bilda familj och flytta till större, avveckla familj och bo enklare igen, och på ålderns höst, bo bekvämt och trivsamt. För den sociala hållbarheten är det viktigt att skapa platser för naturliga möten. Exempel på det kan vara gemensamhetslokaler, växthus, cykelverkstad och trevlig tvättstudio som byggs i mitten av en trivsam gård skapad för umgänge. Olika typer av delningsekonomiska projekt som t ex bilpool, gemensamma odlingsprojekt m m kommer att utvecklas och testas över tid, fortsätter Thorbjörn.
– Det har visat sig att det blir betydligt lägre slitage i bostäder och områden där människor trivs – så detta blir även en långsiktigt ekonomisk fördel, menar Patrik.